Om man inte åker till fjällen över påsk kan man bygga en grind istället.

Vi har bott i huset i åtta år och aldrig haft någon grind. Det gör ju att man har lite svårt att slappna av när barnen är ute på tomten. Inte för att de springer ut medvetet, men scenariot där de följer efter bollen som rullar nerför backen räcker för att man ska börja rysa ordentligt. En grind är en bra grej. Vi har funderat länge på vilken grind vi skulle ha. En skjutgrind kanske? Ska den vara hög eller låg? Man kan också säga att själva utmaningen med att bygga en grind har gjort att vi har skjutit länge och väl med det här projektet. Men nu såhär efteråt visade det sig att det inte var jättesvårt. Lite komplicerat, men inte jättesvårt.

Hanna kom på att vi skulle ha en en grind som matchade vårt Marstrandsstaket. En Marstrandsgrind alltså. Förlagan till grinden finns vid Villa Mareld, på Marstrand, som är en av familjens självklara utflyktsmål varje sommar.

Jag brukar rita upp det jag ska bygga i SketchUp innan jag bygger. Jag är ganska noggrann när jag ritar och väljer dimensioner efter vad jag kan få tag på enkelt. Det bästa med att rita upp det man ska bygga, är att jag begår många av misstagen redan i ritningen där de är enkla att fixa 🙂
Det kan vara lite klurigt att komma igång med SketchUp, men det är verkligen värt det.

Det är en hel del jobb med en sån här grind, så försök att köpa det bästa virket du kan hitta. Jag hade gärna använt tätvuxen furu från någon gammal skog någonstans, men jag har inte hittat var jag kan få tag på det. Tips välkomnas!

• Sparrar 70×70 mm för ramens vertikala delar
• Reglar 45x70mm för ramens horisontella delar
• Planhyvlat 21×33 mm för de karaktäristiska pinnarna
• Planhylvat 21×95 mm för den fyllda ytan i mitten
• Limträ stolpe 140×140 mm för stolparna.
• Grindbeslag 90 cm från Överjärva byggnadsvård

Jag tog de största beslagen jag kunde hitta. Det sista man vill är att ha en grind som hänger ner sig. De här har dessutom helt rätt stil och har en riktigt bra känsla. Jag tror att jag läste någonstans att beslaget skulle nå 2/3 ut över grinden och där är jag nästan med 90 cm beslag på ett grindblad på 140 cm.

Hur bygger man då en grind? Jag började med att såga till alla delar. För varje grindblad behövde jag fyra horisontella ramdelar och två vertikala och en herrans massa pinnar. De fyra horisontella ramdelarna fräste jag ur 21 mm för att kunna passa in pinnarna (21×33) och brädorna för den stängda ytan i mitten (21×95). Jag använde en vanlig handöverfräs för detta, men stod och drömde om en bordsfräs nästan hela tiden. Den understa ramdelen skall bara fräsas i överkant medan de två i mitten fräses både under och över. Den översta ramdelen är den stora utmaningen. Den är ju böjd. Och dessutom är den inte en del av en cirkel, utan först lite rak och sen lite böjd. Jag vet inte hur många gånger jag har sökt på nätet om hur man böjer trä och hur komplicerat det är. Nu sågade jag bara ut den här från en byggregel (45×170). Det var verkligen överraskande hur mycket böjd bräda jag kunde få ut av en 170-regel. Jag ritade nästan formen på frihand, men böjen ritade jag genom att jag gjorde en enorm passare av en typ tre meters regel. Det blev en lagom radie. Jag gjorde ingen exakt vetenskap av det, men jag blev ganska nöjd med formen. Jag sågade ut den med en sticksåg, men stod återigen och drömde om bättre verktyg. Här hade en bandsåg passat betydligt bättre. Det är lätt att snittet blir skevt när man kör med sticksåg. Om man kör med ett kraftigt sågblad blir det lite lättare. Använd den färdiga biten för att rita den andra, så blir de lika. Den böjda ramdelen skall sedan fräsas i underkant. Jag var väldigt koncentrerad när jag skulle fräsa ur den, för jag var inte sugen på att såga till en ny bit om jag skulle göra fel. Jag var hyfsat osäker på hela den här delen med fräsandet och sågandet av den böjda ramdelen, men det gick betydligt smidigare än vad jag trodde. Och en byggregel är inte dyr. Gör man fel, så är det bara att göra om.

Nästa utmaning var att såga ur för beslagen i de vertikala ramdelarna. Eftersom de är 70×70 och de möter stående 45×70, har vi 12,5 mm på varje sida. Det ser snyggt ut, men beslagen är gjorda för att ligga dikt an längs hela grindbladet. Därför behöver man såga ur en bit för dem. Här använde jag återigen sticksågen, men bytte till ett extra långt blad. Jag behövde mer än 70 mm sågdjup och det står på förpackningen hur djupt bladen kan såga. Jag köpte de största som fanns. Det här var också ett moment som gjorde mig lite nervös, men som gick otroligt mycket lättare än jag trodde. På bilden nedan ser man lite skavanker efter sågningen, men det slipar man lätt bort sen. Återigen hade en bandsåg gjort jobbet mycket bättre.

När alla kluriga delar var fixade, slipade jag dem fina med en multislip med grovt papper. Jag ville ha hyfsat mjuka former och det går snabbt att få till. Sedan kapade jag upp mina 21×95 samt 21×33 för de den nedre delen. Jag drog ut på sågandet av 21×33 till den övre delen för att jag ville lägga allt på plats innan jag började med det. Som av en händelse är den stängda delen i mitten exakt lika bred som 13 st 21×95, 1235 mm. Har man inget sågbord, är det svårt att få ett bra snitt för längssågning, så jag ritade istället så att jag slapp det. Eftersom trä inte är exakt, kan man vara aningen generös när man sågar till de horisontella ramdelarna, så att man kan justera bredden sen.

Jag började med att montera mittsektionerna. Jag blev positivt överraskad över precisionen i mitt fräsande (jag är ingen storfräsare). Brädorna passade perfekt. Jag använde endast trälim för utomhusbruk för monteringen. Rikligt med lim på alla ytor. Det är ett ganska smidigt lim att jobba med då man har ganska gott om tid (minuter) för justeringar och det blir otroligt starkt. Man säger att limfogen ofta blir starkare än virket runt omkring. Vad vi gör här, är en skiva egentligen. Den kommer att se till att den här grinden inte kommer att hänga ner sig i konstruktionen. Därför behövs ingen tvärslå heller. Det är planen i alla fall.

Efter mittsektionerna hade torkat fortsatte jag med pinnarna i den nedre delen. Det är pilligt att få dem jämnt fördelade. Dels krävs det lite klurande för att räkna ut på vilket avstånd de ska sitta och dels krävs det tålamod och noggrannhet för att sedan få dem på plats. Jag brukar såga till en kloss som har den exakta bredden, så att man kan använda den kontrollera avståndet mellan pinnarna. Jag är lite försiktig av mig, så jag monterar gärna en gång först, innan jag limmar. Här var det faktiskt lite utmanande att få in alla pinnarna i urfräsningen på samma gång. Som synes har jag inte några långa tvingar, utan använde mig av spännband. Spänn dem lagom hårt så undviker man märken i träet. Jag använde de vertikala ramdelarna som stöd. I det här momentet lade jag också vikter på alla fyra hörn på grindbladet, så att den inte skulle torka skevt.

För de övre pinnarna, sågade jag dem en och en med ett par centimeters marginal. Sedan placerade jag ut dem och lade på den översta ramdelen och ritade på alla pinnarna där de låg. På så vis fick jag både rätt längd och rätt vinkel. Sen upprepade jag proceduren med utplacering och sedan limning. Något mer pill än på den nedre sektionen, då de snedsågade pinnarna gärna ville glida iväg när jag spände banden. Men spände jag lagom hårt och tog det lite lugnt, gick det ändå bra. Jag var ännu mer noggrann här och jag tycker att de övre sektionerna blev rakare och bättre än de nedre. Ett knep som jag kom på när jag limmade de övre sektionerna, var att mäta från kanten både upp och nere på varje pinne. Om man enbart mäter med klossen mellan varje pinne, är risken att man inte monterar pinnen rakt eftersom små fel blir till större fel ju längre man kommer från kanten. Men om man mäter från kanten på varje pinne och bara använder distansklossen för mellanrummet, är det mycket lättare att få det rakt. Sen vet jag inte om det är någon som ser att det är någon pinne som sitter skevt på den nedre del på bilden nedan? I det här momentet använde jag också vikter för att se till att den torkade rakt.

När mittsektionerna samt nedre och övre sektioner med pinnar hade torkat, var det bara att skruva fast de vertikala ramdelarna. Eftersom de består av 70×70 och sektionerna är 45 mm, så ska vara 12,5 mm på varje sida. För att det skulle bli genomförbart att få ihop det, sågade jag till ett antal distanser på 12,5 mm som jag kunde lägga de limmade sektionerna på medan jag måttade in de vertikala ramdelarna. Jag använde återigen riktigt med trälim, men skruvade också genom 70×70 med en 120 mm träskruv, in i de horisontella ramdelarna. Det är inte optimalt att skruva in i ändträ, då det har sämst förmåga att hålla kvar skruven. Ett riktig snickare hade nog gjort tappar istället, men jag kände att det var lite överkurs för mig, plus att jag började få lite ont om tid.

Eftersom grinden är byggd i vanligt obehandlat trä, behöver den målas grundligt. Vi målade exakt enligt anvisningar på burken. Eller burkarna, ska jag säga. Först använde jag en träolja som jag hoppas skall skydda träet från röta och när den hade torkat målade vi den tillsammans med grundfärg. Hanna målade sedan två lager med färg.

På grindstolparna installerade vi ett par snygga lyktor från Philips Hue, som man kan läsa lite mer om här.

Jag är faktiskt otroligt nöjd med att vi äntligen har fått en grind.

Hej på er! Alltså ni anar inte hur pepp jag är! I flera år har allt handlat om vårt hus, alltså själva byggnaden både utvändigt och invändigt. Det har varit renoveringar, utbyggnader, målning, kök, badrum… Ja ni vet, sådant som tar enormt mycket tid. Det har gjort att trädgården blivit lidande, vi har helt enkelt inte haft någon ork kvar till den. Ibland har jag trott att vi på något magiskt vis skall hitta tiden men icke… Fast vet ni vad? Nu har det hänt 🙂 Vi har äntligen tagit tag i små projekt och nu är vi verkligen on fire! Både Micke och jag har fått mängder av energi och det kommer bli såå fint! Självklart måste det få ta tid men nu är vi i alla fall igång, se bara vad som hänt vid vår uppfart!

När vi flyttade hit för åtta år sedan köpte vi en lyktstolpe, japp ni läste rätt… EN till 2000 kvm tomt… Alltså jag vet inte vad vi tänkte med och jag vet inte hur många gånger vår familj och våra vänner lite fint påpekat att det är aningen mörkt i vår trädgård. Som vanligt med mig så handlar det väldigt mycket om att jag inte hittar rätt belysning och därför hoppar helt än installerar något jag bara känner halvhjärtat inför, baksidan med att vara estetiskt rubbad 😉

Därför blev det så otroligt kul när Philips Hue och jag började arbeta tillsammans i februari. De visade mig mängder av fina och otroligt spännande effekter man kunde skapa med Hue Outdoor. Att fixa mysiga miljöer och förstärka det redan vackra i trädgården. Se bara hur otroligt fint lamporna Lily belyser och förstärker de fina buskarna vid vår uppfart. Det kan bli en så otrolig skillnad när man kan skapa ljuseffekter med bara en gnutta färg. Dessutom kan jag ställa in dem efter rörelse, de behöver inte lysa hela tiden men kan aktiveras när vi kommer hem. Och hör på det här, jag kan koppla ihop dem med våra lampor inomhus. När vi kommer hem tänds utomhusbelysningen men också lampan i hallen och köket, smart va?På så vis känner vi oss alltid välkomna, kanske extra mysigt för barnen när de kommer hem från skolan i november och det känns mörkt och en smula läskigt.

Och grinden, hur fin blev inte grinden?! Det gamla möter det nya… En vacker grind i sann Marstrandsanda som matchar staketet och finfin belysning på grindstolparna. Nu känns vårt hem inbjudande hela vägen från tomtgränsen, inte enbart när man tagit sig uppför backen.

Jag funderade lite på vilken av alla produkter jag skulle rekommendera som en första när man börjar bygga sitt utomhussystem med Hue Outdoor och det måste bli mina nya favorit-spotlights Lily. Finns det något vackrare en att belysa det redan magiskt vackra i naturen, buskar och träd. Lily och Lily XL är spotlights för utomhusbruk, som man kan rikta hur man vill. Dessutom kan man ställa in färgen på ljuset och förstärka upplevelsen med ljuset. Nu till det bästa med Lily och anledningen till att det är en produkt som passar mig perfekt. Det är bara att koppla in strömadaptern i ett vägguttag och placera ut de tre lamporna som ingår i startpaketet. Det man får med är tre spotlights, tre fem-meters kablar och två skarvgrejer, så att man kan koppla vidare. Lily kommer med ett snyggt fäste som man kan skruva fast i något, men de har också ett spett som man kan trycka ner i jorden och det var det jag använde. Det tog mig mindre än fem minuter från att jag öppnade lådan till att mina buskar lystes upp vackert. Sen tog det mig minst en timma att bestämma exakt hur de skulle stå, men som tur är behöver jag inte blanda in varken Micke eller en elektriker för att ändra på det och jag kan ändra hur mycket jag vill. Love it!

Min andra favorit är mina stolplampor. Jag har exakt 24 meter från planket till en gran som står bredvid grusgången (som kändes som ett bra avslut) och jag satte stolparna med sex meters mellanrum. Dessa kräver lite mer pyssel för att installera, men som tur är har vi världens bästa elektriker som kunde dyka upp och installera. Ljuset räcker mer än väl och det blev helt fantastiskt! Äntligen ljust på vår uppfart!

Hej på er!

Så var det fredag igen och helgkänslan infinner sig även om den varit ganska konstant nu under påsklovet. Vi har fått så mycket gjort det här lovet och jag blir så pepp av alla projekt. Det behövs i dess konstiga tider av märklig paus. Det gäller liksom att rikta tankarna och energin åt ett annat håll. Det leder väldigt ofta till att jag hittas med en pensel i handen och ett gäng baby wipes nära till hands (då behöver man inte täckpapper 😉 ). Man skulle ju kunna tro att det var ett sådant litet infall som fick mig att måla sovrumsväggen rosa men det stämmer faktiskt inte. Tanken har funnits där i flera månader, sedan nyår ungefär, men jag har liksom inte haft ork eller energi. Kanske för att jag höll på med matsalen i en evighet ;-).

Nog om det, känslan jag ville uppnå var Medelhavet. Ni vet, de där härliga rosa fasaderna som liksom doftar av varm puts, sol och havsvindar. Jag blundar och tänker på turkost vatten, ljuvlig italiensk glass, varma croissanter och färska hallon från marknaden blandat med sand mellan tårna, hårda italienska hotellsängar och doften av citronblom och rosmarin. Det var länge sedan vi var nere i södra Europa nu men i sommar skulle vi åkt, destination Cinque terre följt av Cannes, Barcelona och sedan en långsam tur hem genom Europa med paus i massa härliga byar. I snart åtta år har vi antingen jobbat eller byggt på hus men nu skulle vi iväg. Elbilen var inköpt och Europa väntade på oss… But no! Covid-19 happened och nu blir det ytterligare en sommar i Sverige. Inte så dumt det heller men då får helt enkelt Medelhavet komma till oss 🙂

Så hur gör man då för att få till den där fasadputs-känslan? Man målar med kalkfärg såklart! Vi använde oss av Lady Minerals i kulören Deco Pink vilket gav en varm och ljust rosa ton utan att bli för blek eller mesig. Den upplevs rosa med en liten liten gnutta brunt. Jag menar verkligen en gnutta, det tar liksom mest bort babykänslan och gör den lite bränd. Det lustiga är att om man målar med samma kulör fast en vanlig väggfärg blir den betydligt skarpare/klarare. Lovisas Cirkusrum är också målat med Deco pink, då kanske ni förstår. Eftersom vi hade en mörk kalkfärg bakom behövde vi måla två lager, annars hade det absolut räckt med ett. Man kan späda färgen lite men då jag vill ha ordentligt med struktur gör jag inte det. När det väl är dags att måla är det verkligen bara att ösa på, allt man behöver tänka på är att måla vått i vått. Man kan alltså inte gå iväg och ta en lunch när halva väggen är målad och fortsätta när den första halvan torkat, då blir det en ful rand. Men det är nog det enda som kan gå fel typ. När vi målade med den blå färgen kryssmålade vi för maxad flammighet men den här gången hade jag mjukare rörelser då jag ville få till en något lugnare yta, putsfasad.

Här i sovrummet kommer i alla fall hända en hel del de kommande veckorna och jag lovar att ta med er på resan 🙂 Får se om jag får till den rätta känslan som har bott i den där kreativa övre delen av min kropp i några månader nu. Vad tror ni? Visst hänger ni med?

Ja, precis som det låter… Lite tankar. För några dagar sedan läste min man en text om en stad i Indien som under en period blev utan vatten. Man löste det temporärt genom vattentankar mm och stadens invånare fick under en period hämta vatten samt begränsa sitt användande. Det var en kris men som alla kriser fick den ett slut även om vattenbrist är ett ständigt hot i flera delar av världen. I artikeln intervjuades en kvinna som tog upp något väldigt viktigt. Hon upplevde att vattenbristen i sig var svår men hur hon ser på sina grannar såhär i efterhand är det som är värst. Vad vi gör och hur vi beter oss under kristider är det vi tar med oss. Att vara öppen för att alla reagerar olika är så viktigt. Att visa acceptans men också försöka att ta ansvar så att krisen, oavsett orsak, inte växer sig större än vad den var initialt.

Här är det så otroligt viktigt att inte döma. I fem år drev jag min blogg och mitt instagram utan hat, det kom först när Covid-19 kom. Låt det sjunka in för det är ganska intressant. I kris skriker vi ibland högt och utan att se hela bilden eller individen.

Alla handlar olika, alla hanterar kriser olika men det är hur vi beter oss i krisen som formar hur omgivningen och vi själva ser på oss när vi tagit oss igenom den.

Jag har anledning att vara isolerad, så har min familj. Det var tydliga besked från min läkare efter mina värden på inflammation i utandningsluften var på tok för höga trots full medicinering. Det i kombination med hur min kropp reagerat på tidigare övre luftvägsinfektion. Ni som vill kan läsa mer om varför här… Trots det hör jag dagligen hur folk tycker att jag nojar, att jag förstorar Corona, att det enbart är som en förkylning för de allra flesta. Den illusionen kan vi nu en gång för alla radera. I måndags höll WHO en presskonferens där de meddelade att Coronaviruset är 10 gånger så dödligt jämfört med viruset som orsakade svininfluensan.

Jag måste kämpa varje dag med mina tankar när jag skall bemöta dessa påståenden kring att jag förstorar allvaret eller när jag ser vänner leva som om inget hänt. Jag vill inte döma, jag vill inte tänka på dem på ett annat sätt när det här är över. Jag vill behålla de fina relationer jag har men ibland är det svårt. Men i allt försöker jag tänka, var mot andra som du vill att de skall vara mot dig. Det är väldigt enkelt när man läser det men kan ibland vara svårt när man hamnar i pressade situationer. Men någonstans vill jag att det ligger där i bakhuvudet och påminner mig om att inte reagera med reptilhjärnan utan istället förklara på ett vänligt sätt varför jag väljer att leva som jag gör.

Aldrig har jag sett så många pekpinnar hit och dit som jag gör nu. Yrkesgrupper som uttalar sig om andra yrkesgrupper på ett nedvärderande sätt. Rubriker som enbart syftar till att skrämma eller kränka. Självutnämnda experter som säger sig veta rätt. Vi vet inte rätt, ingen vet rätt i det här, det är nytt för oss alla men hur vi beter oss mot varandra borde inte vara nytt.

Respekt, ödmjukhet och förståelse för att vi alla reagerar olika. Hoppas att ni kan ta det med er idag och sprida det vidare. Jag längtar också efter att det här skall ta slut men då vill jag kunna njuta av min omgivning på samma sätt som jag gjorde innan utan att känna besvikelse och sorg. Jag vill inte heller att de skall ha förändrat sitt sätt att se på mig… Acceptans… Massa kramar till er!

Glad påsk! Så måste man väl ändå börja det här inlägget… Aldrig trodde jag att jag skulle skriva ett inlägg om just påskägg. Ja må älska innehållet men jag har under hela mitt liv tyckt att påskägg varit vansinnigt fula, bortsett från ett som var min mormors 🙂 Det var inte riktigt lika skrikigt och grällt utan hade lite lugnare färger och motiv. Jag har dock insett att kidsen vill ha ägg oavsett om jag tycker att de är snygga eller ej så för några år sedan köpte jag helt ljuvliga ägg från Maileg. Kruxet är att vi alltid firar Påsk i Sälen så där befinner sig mina vackra ägg medan vi är kvar i Täby.

Som en räddare i nöden skickade fina Malin ut en liten förfrågan om jag ville ha lite tapeter från Boråstapeter för att pyssla påskägg med, hon måste kunna läsa tankar helt enkelt. Jag beställde hem ett gäng skrikiga ägg och började måla med alla slattar jag har här hemma. När allt torkat plockade jag fram de fina tapeterna från Kaninhålan, Lilians rum och de som Poppy skickat. Alltså det var som att hoppa tillbaka till skolbänken veckan innan påsk, ni vet när man inte gjorde annat än att pyssla hönor och kycklingar.

Jag började alltså med dessa godingar 😉 . För att göra plågan så kort som möjligt, jag får typ onte i ögonen av att titta på dem, så målade jag med alla mina slattar så fort det bara gick. Ett snabbt litet första lager så att pulsen gick ner, hehe. Om ni vill göra egna är det superenkelt, bara dela äggen och lägg ut dem på täckpapp eller som här på en gammal kartong. De torkade otroligt snabbt, jag kunde mer eller mindre måla lager nummer två efter jag precis avslutat lager nummer ett. Kan ju ha att göra med att jag har fyra barn vilket blir åtta ägghalvor så testa inte det om du bara tänker göra ett ägg, då får du ta en kopp kaffe medan det torkar istället.

Efter andra lagret bör de däremot få torka ordentligt i några timmar eftersom limmet behöver en bra yta att fästa på. Sedan är det bara att gå loss och låta kreativiteten flöda! Använd dina gamla tapetrester eller köp provbitar av någon favorit. Ett riktigt bra tips när du limmar på tapeterna är att använda babywipes för att torka bort limrester! Det fungerar alldeles utmärkt och lämnar inga limrester på äggen. Resultatet blir de mest fantastiska och personliga påskägg man kan tänka sig! Var tvungen att fotografera dem inne hos kaninerna, då de var så gulliga där men imorgon kommer de gömmas i trädgården för en spännande äggjakt.

Åh vad jag älskar sådana traditioner! Julafton, påsk, midsommar… Alla de där små stunderna som man vet skapar minnen för livet 🙂 Nu blir det dessutom den första där Lilian kan tulta omkring själv och leta! Vet inte vem av oss som är mest pepp 😉 Hoppas ni njuter av en skön påskledighet!